Med utgångspunkt från de mänskliga rättigheterna arbetar föreningen Varken hora eller kuvad för alla människors rätt till frihet över sitt liv och sin egen kropp sedan 2005 i egenskap av en feministisk och antirasistisk gräsrotsorganisation. Detta är tyvärr ingen självklarhet för alla. Därför har vi en verksamhet som syftar till stöd och rådgivning för utsatta tjejer, kvinnor, pojkar och män.

Vad vi kan hjälpa till med? Att du kan ta makten över ditt eget liv!
Om du är eller känner dig utsatt för hedersrelaterat förtryck, hot eller våld finns vi alltid tillgängliga för att lyssna på dig och ditt öde. Du vill kanske prata av dig eller ha rådgivning när det gäller praktiska tillvägagångssätt för att komma till bukt med problem när du har en känsla av ofrihet?

Med professionell och utbildad personal erbjuder vi rådgivning alla vardagar mellan 08:00 – 18:00. Detta genom ett samarbete med Länsstyrelsen i Stockholm som finansierar delar av vår verksamhet.
Rådgivningen når du via telefonnummer 070 865 8953 eller mailadress Glora.VHEK@gmail.com

Vi som arbetar med detta…
… talar flera språk
… har lång erfarenhet av socialt arbete med ungdomar och kvinnor
… har vårdkompetens
… har kulturkompetens
… kan vägleda dig om lagar och regler i det svenska samhället

Den primära målgruppen är ungdomar från 12 år och uppåt, föräldrar och kvinnor utsatta för våld/hot från sin partner eller f.d. partner, oavsett permanent uppehållstillstånd eller ej.

Även myndigheter så som Socialtjänsten, SFI, skolor, Migrationsverket kan höra av sig för att få rådgivning och konsultation i ämnet.

Varken hora eller kuvad
www.varkenhoraellerkuvad.se
varkenhoraellerkuvad@gmail.com
076 082 1935

*Ära på esperanto

Är slöja på barn en kulturell rättighet

 eller begränsning av barns frihet?

Två olika åsikter driver denna fråga åt olika riktningar. Den ena anser att slöjan på barn är en kulturell och religiös rättighet och den andra står för individens rättigheter.

Frågan är vad som skall stå i centrum när det gäller barns rättigheter? Föräldrarnas kulturella och religiösa värderingar eller samhälles lagar och värderingar?

Vi, på Barnen Först tycker att alla barn oavsett ursprung skall inkluderas i de mänskliga rättigheterna.

Vad tycker du?

Kom och delta i paneldebatten och påverka opinionen.

Välkommen!  

En valfråga!

Paneldebatt  

om slöja på barn 

Onsdag 8 september, 2010

kl. 18,30 – 21.00

Kista träff, Norgesalen

————————————-

Kontakt: Karim Shamohammadi, 0708526716

         karimshamohammadi@yahoo.se

   Afsaneh Vahdat , , 0702468454

                     afsanehvahdat@yahoo.se

  Amineh Kakabaveh Riksdagsledamot, vänsterpartiet Helena Bargholtz Riksdagsledamot, Folkpartiet liberalerna Abir Alsahlani Centerpartiet Afsaneh Vahdat Styrelseledamot, Barnen Först Maria Fälth Ordförande, Kristdemokratiska Kvinnoförbundet Margareta Olofsson Distriktsordförande för Rädda Barnen, Stockholm Ingwar Åhman-Eklund Ordförande HEF- Human- Etiska Föreningen Moderator Marjan Vaez, styrelseledamot, Barnen Först, Stockholm Inledning Karim Shamohammadi ordförande Riksförbundet barnen först Arrangör Riksförbundet Barnen Först ]]> http://www.varkenhoraellerkuvad.se/2010/09/05/tips-om-paneldebatt-om-sloja-pa-barn/feed/ 0 http://www.varkenhoraellerkuvad.se/2010/09/03/vhek-vid-inspiration-varlden/ http://www.varkenhoraellerkuvad.se/2010/09/03/vhek-vid-inspiration-varlden/#comments Fri, 03 Sep 2010 07:12:21 +0000 ekimcaglar http://www.varkenhoraellerkuvad.se/?p=458 En rad olika organisationer deltar vid årets Inspiration världen, fortsättningen på Inspiration Latinamerika där vi själva var med och deltog ifjol. I år arrangeras det hela den 11 september på ABF-huset på Sveavägen 41 i Stockholm. Vi själva deltar i en programpunkt.

Katasalen, 12.15-13.45

Inspirerande kvinnokraft i tredje världen
Vi presenterar ”Feminism för demokrati” där ledande kvinnoaktivister från 16 länder berättar om kamp mot kolonialism och ockupation, om socialistisk feminism och genusteori i tredje världen.

Medverkande:
Tiina Rosenberg professor, Rebecca Selberg MANA,  Amineh Kakabaveh (v) och ordförande i Varken hora eller kuvad

Arrangör: Vänsterns Internationella Forum

Hot, tvång, våld och mord i hederns namn förekommer i samhällen eller grupper med
starkt patriarkala familjesystem och gruppcentrerat skamtänkande. Det är viktigt att
våga synliggöra det hedersrelaterade våldet.

Länsstyrelsen i Östergötland har sen 2005 haft ett regeringsuppdrag att på ett nationellt plan
arbeta förebyggande mot hedersrelaterat våld.

Varken Hora eller Kuvad är en feministisk och antirasistisk organisation som arbetar för
jämställdhet och demokrati. Sedan flera år tillbaka är VHEK en viktig kraft i kampen mot
hedersförtryck och för att öka medvetenheten om segregationen.

Inbjudan seminarium den 23 augusti kl.17.30

Plats: ABF:s utbildningslokaler, Blåklinten, Snickargatan, Linköping

17.30 Inledning Inger Forsberg, ordförande S-kvinnor Linköping

17.45 Hedersvåldet utifrån ett antirasistiskt och feministiskt perspektiv.
Information om länsstyrelsens arbete av projekt och – utvecklingsansvariga på
länsstyrelsen i Östergötland

18.30 Information om Varken Hora eller Kuvad:s arbete sedan starten 2005.
Amineh Kakabaveh, riksdagsledamot och ordförande i föreningen VHEK.

– Start av Varken hora eller kuvad i Östergötland
Varken hora eller kuvad kommer att bilda en regionalförening i Östergötland. Lokala
avdelningar i Norrköping och Linköping är tänkt att startas upp senare.

Läs mer www.varkenhoraellerkuvad.se

Välkommen

S-kvinnor Linköping i samarbete med Föreningen VHEK

Anmälan till Åsa Roth eller Anne Ludvigsson senast den 19 augusti

Anne.Ludvigsson@riksdagen.se 070 343 96 77

Roth Åsa

Likt tidigare år skedde aktiviteterna på St. Hansskolan i centrala Visby under temat ”fattigdom”. I skolans stora aula hade vi en heldag den 9 juli där tre seminarier ägde rum. Den första handlar om en av våra hjärtefrågor – tvåårsregeln och kvinnors asylskäl.

Seminarium kl 10:30 – 12:30:

2-årsregeln Fokus på kvinnans asylskäl

Inledning av Christina Folke från Roks och Amineh Kakabaveh riksdagsledamot (V) och ordförande i Varken hora eller kuvad. Paneldebatt med Anne Ludvigsson riksdagsledamot (S), Helena Bargholtz riksdagsledamot (FP) och Bodil Ceballos (MP), Stephanie Thögersen, Sveriges Kvinnolobby och Inger Stark, fullmäktigeledamot och ansvarig för skolfrågor i Stockholm, arbetat länge med frågor som rör genuspedagogik och hedersrelaterat våld

Inledningsvis diskuterade Christina Folke från ROKS hur många som egentligen utsätts för den så kallade fruimporten som tvåårsregeln syftar till att motverka. I sitt arbete har ROKS kunnat ringa in problematiken, där kvinnor från framförallt Sydostasien, Mellanöstern, Afrika och Sydamerika drabbas.
En av de viktigare maktfaktorerna som de svenska männen i detta fall besitter är den språkliga, samt bristen på information om de rättigheter som alla kvinnor i Sverige har. Lägg därtill ett mindre nätverk och en ofta synlig motvilja/okunskap om hur man handskas med myndigheter. Dessutom existerar problemet med olika tillämpning av rådande lagar i olika kommuner. Med frågan ”vad är politikerna rädda för?” riktades en rad konkreta synpunkter till publiken.

Anne Ludvigsson talade därefter om att männens ansvar måste bli tydligare, men också att en viss utveckling rörande fruimporten också har setts. Även om tvåårsregeln bör ses som ett steg framåt påvisades även bristerna i denna lagstiftning. Med hänvisning till det Socialdemokratiska partiprogrammet förklarade Ludvigsson att genusutbildning måste genomgås av personal på migrationsverket. När ordet gick vidare till Helena Bargholtz framkom regeringens planer om att ge ett nytt förslag i höst i frågan. Sammanfattande diskuterades den särskilt utsatta situation i termer av att kvinnorna är ytterst utlämnade. När de konkreta åtgärderna diskuterades fyllde Ceballos i att alla partier är överens om problembilden, men att lagstiftningen inte är tillfredställande. Detta på grund av stort utrymme för stora möjligheter för lagtolkning hos myndigheterna. Med anledning av detta argumenterade Ceballos för att reglerad invandring i grunden är ett av de stora problemen i sammanhanget. ”Och hur många gånger ska man behöva anmäla ett brott innan det går till åtal? 8-9-10 anmälningar?” frågade sig Ceballos och pekade på den bevisbörda som drabbar utsatta kvinnor.
Bland övriga åtgärder som presenterades fanns även fattigdomsbekämpningen och varningar redan i kvinnors hemländer för att i ett tidigare skede komma i bukt med problemet. Med erfarenheter från sitt arbete som socionom och socialarbetare påpekade Amineh Kakabaveh vidare att socialtjänstens arbete och kunskap är otillräcklig. Alltför stor del av det praktiska arbetet läggs ner på administration, medan möten med utsatta blir lidande. Dessa erfarenheter föreslogs komma mer tillrätta om ett mer intensifierat samarbete över blockgränserna skedde. Även det rasistiska i att utländska kvinnor förutsätts kunna bli utsatta för mer kränkningar än svenskor med hänvisning till ”ömmande omständigheter” kritiserades. Praxistillämpningen som tvåårsregeln enligt Amineh egentligen är, är i själva verket unik på grund av de många fallgropar som kan drabba utsatta kvinnor blev också ett ämne som togs upp.

När Inger Stark gjorde entré i debatten kom fler erfarenheter. Som sittande i Stockholms kommunfullmäktige sedan 1994 ansåg hon att kommunen måste ta ett större ansvar, bland annat genom att kommunala skyddade boenden måste skapas, samt att kvinnojourer måste stödjas. Likt tidigare debattörer lyftes även problematiken med olika tillämpning av lagar, ”kommunerna måste ta ett helt annat ansvar. Skyddade boenden måste finnas kommunalt och då ska socialtjänsten tamejfan ställa upp!”, menade Stark.

Stephanie Thögersen talade vidare om SKL:s arbete med att utbilda Sveriges kvinnojourer om asylprocesser. Problembilden som målats upp övriga debattörer fick medhåll från Thögersen som menar att lagstiftningen måste avskaffas, samt att verkligheten visar att inte ens fällande domar mot männen tycks vara en garanti för att kvinnornas situation ska bli bättre. ”Lagstiftningen i Sverige är absurd om man ska stå ut med våld i två år”, sa hon och tillade att många män är medvetna om lagstiftningen, vilket gör att den lättare kan kringgås.

När EU-direktivens roll kom upp manade Ceballos till att denna bör stärkas. Kakabaveh ansåg att den svenska lagstiftningen snarare ska stärkas istället för att gå via EU. ”Om vår lagstiftning ska gälla, d.v.s. något vi valt, så handlar om liv och hälsa. Då ska vi välja för att det ska finnas någon demokrati”, avslutade hon.
Bargholtz manade till att den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström skulle kunna kontaktas och att det rimliga. ”Skydda kvinnorna, men se också till att man gör allt man kan åt att göra något åt männens missbruk av kvinnor”, kommenterade hon.

Panelen var även enig när det gällde att SFI-undervisningen bör vara en naturlig del av rättighetsupplysningen för nyanlända, något som skulle gynna kvinnor. ”SFI går att göra obligatoriskt, det gäller att våga vara tuffa i de här frågorna!”, menade Ludvigsson.

Debatten lockade ett 20-tal åhörare och avslutades i en stor enighet mellan organisationer ute på fältet och representanterna från riksdagen, något som ger hopp om förändringar i framtiden.

Ekim Caglar

Seminarium kl 14:00 – 15:45:

Feminism utifrån ett antirasistiskt och globalt perspektiv – NGO:ers roll i biståndsarbete med fokus på kvinnor

Deltagare: En av de mest kända debattörerna och föreläsarna på teman kön, krig, imperialism och feminism från Kanada är Maliha Chishti, fil. dr. vid universitetet i Toronto. Hon är också verksam med föreläsningar och annat praktiskt arbete utomlands med inriktning på kriget mot terrorn och situationen i Irak och Afghanistan. Men framförallt är hon vår särskilt inbjudna internationelle gäst till seminariet. Gudrun Tibbe Tiberg, Kvinnor för Fred och Feministiskt initiativ och Gerd Johnsson-Latham som arbetat länge med internationella jämställdhetsfrågor på UD och varit ordförande i Kvinna till Kvinna.

Samtalsledare: Ann-Margarethe Livh oppositionsborgarråd (V) och ordförande i Vänsterns internationella forum (VIF) och Anne Ludvigsson

Efter Anne Ludvigssons inledning om vikten av kvinnligt inflytande i utveckling, som en förutsättning för sociala och ekonomiska framsteg, började Malihas anförande som i princip fyllde aulans alla sittplatser. Som feministisk forskare, antikolonial, antirasist och antiimperialist förklarades syftet vara att utveckla biståndspolitiken som råder i Väst.
Temat förklarades med den ökade ”NGOiseringen” (”NGOization”), och stor vikt lades på den politiska innebörd som NGO-arbete har. Ett av exemplen är enligt Chishti hur de säkerhetspolitiska aspekterna blivit mer framträdande med västligt biståndsarbete sedan 9/11. Utvecklingen förklaras till och med som att säkerhetspolitiken står över utvecklingsarbetet i många fall. De interventioner som setts under senare tid har således även en hjälporganisationsaspekt, där hård makt assisteras av så kallad mjuk makt. I detta skeende fyller NGO:er enligt Chishti en viktig funktion för t.ex. USA i krigen i Irak och Afghanistan.

Chishi argumenterar för att svaga stater medvetet utnyttjas eftersom återuppbyggnaden tydligare kan avspegla biståndsgivarnas intressen. På så sätt blir NGO:s en viktig aktör för andra länders ökade inflytande. För att exemplifiera kom den retoriska frågan hur man hade reagerat på om man i Väst skulle behöva humanitär hjälp, en hjälp som sedan skulle utnyttjas för att få politiskt inflytande. Detta synsätt kallar Chishti för liberal imperialism. Den har en bra aspekt som arbetar för frihet, demokrati och konstitutionell rätt, men har även en baksida som handlar om nyliberala reformer i syfte att privatisera och låta marknaden härska. ”Till och med Världsbanken menar att reformerna är en våldsam process. Därför använder man liberala metoder också”. Detta menar Chishti syns tydligt i hur kvinnorättsgrupper opererar i t.ex. Afghanistan, där samarbetsvilliga NGO:s, d.v.s. de som gärna följer ”imperiets intressen” belönas i biståndssammanhang, med stora uppdrag och ekonomiska medel till sitt förfogande. En beroenderelation, med andra ord. Detta sammanfattas med att ”varje dollar som går till bistånd innebär att hemlandet tjänar mer för varje satsad peng än de man säger sig hjälpa”.

Projekt och bidrag för att öka jämställdheten är bra, men metoderna är felaktiga, sammanfattade Chishti, inte minst eftersom hierarkiska relationer skapas.

Efter det inledande anförandet beskrev Gudrun Tibbe Tiberg Kvinnor för freds projekt i Irakiska Kurdistan, där arbetet i en miljö med många äldre män framställdes som påfrestande. Problem finns dessutom med knappa resurser. Tiberg förklarar också att Kvinnor för freds arbete ständigt utvecklas och att man söker pengar från Kurdistans Regionala Regering (KRG). Med Maliha Chishtis presentation menar Kvinnor för fred att man får bättre koll på hur man ska arbeta med frågorna.

I debattdelen delade Gerd Johnsson-Latham med av sina erfarenheter, som kvinnorättsaktivist, f.d. ordförande i Kvinna till kvinna och arbete på UD i jämställdhetsfrågor. Av tradition har man kunnat se att kvinnor representeras mindre och mindre ju högre upp i hierkarin man kommer. Det innebär att kvinnors roll är viktig på gräsrotsnivå. Med en återkoppling till Chishtis anförande argumenterade Johnsson-Latham även för att den syn som tidigare har präglat utvecklingsarbete, där Nord ska lära Syd, börjat förändras. Gemensamt för Nord och Syd är annars hotet från religiös fundamentalism. Sammanfattningsvis menar hon att ett ord ofta är viktigare än andra sett till arbete med kvinnors rättigheter; transformation.

Samtalsledare för seminariet var även denna gång Ann-Margarethe Livh, oppositionsborgarråd i Stockholm (V), men även ordförande i Vänsterns Internationella Forum, där man arbetar enligt arbetsmodellen med förändring nerifrån och upp, och inte tvärtom, något som man anser är viktigt i kvinnorrättsarbetet.

Sammanfattningsvis kan det sägas att enigheten om att kvinnor måste ses som en viktigare aktör i biståndsfrågor var tydlig i panelen, utifrån alla de olika erfarenheter som samlats i panelen. Maliha Chishti beskrev hur männen snabbt samlas när biståndspengar för jämställdhet ska delas ut, Livh talade om erfarenheter från VIF:s arbete i olika delar av världen, Tiberg förklarade hur Kvinnor för freds projekt i Irakiska Kurdistan utformats, medan Johnsson-Latham kunnat peka på att förändrngar också har skett.

Ekim Caglar

Seminarium 16:00 – 17:30:

Kvinnor i krig

Maliha Chishti, Amineh Kakabaveh (ordf. VHEK och med erfarenhet från krig), Kerstin Grebäck (Internationell ordförande i Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet), Gerd Johnsson-Latham Samtalsledare: Ekim Caglar projektansvarig VHEK, statsvetare och frilansjournalist

Maliha Chishti gjorde en analys som bygger på egna erfarenheter  som ”gender consultant” i Afghanistan. Det var ett historiskt ögonblick med FN:s resolution 1325 i Säkerhetsrådet eftersom man där talade om kvinnors aktiva deltagande i fredsprocessen. Chishti blev indragen i detta arbete men började också kritisera resultaten.  Resolutionen blev glömd två veckor senare, när man sände en delegation till Israel.

”Det jag gör nu är att identifiera underutveckling, analfabetism och fattigdom som man nu har ’byggt in’ i säkerhetspolitiken. Man vill identifiera, kontrollera och delvis bevara dessa faktorer. NGO:s stödjer omedvetet denna utveckling. Mitt arbete är att analysera vad som händer med jämställdhetsmålen i detta. Kriget är främst ett ideologiskt krig, för att förmedla västerländsk liberalism, därför måste det uppvisas att något händer. Ska se bra ut. Det är dock inte möjligt att på fyra år transformera ett samhälle så. Man använder kvinnorna för att demonstrera denna förändring. De anklagas av sin egna makthavare för att förråda den traditionella kulturen. Varje kvinna som aktivt tar del i denna uppbyggnad används av pressen i väst som positivt exempel och blir samtidigt hett villebråd för de egna. För att arbeta där, måste man vara medveten om dessa ideologiska och historiska förutsättningar. Kvinnorna måste navigera mellan de båda arméerna. Vi måste medvetandegöra våra organisationer om detta”, menade Chishti.

Kerstin Grebäck berätta om Kvinnor för fred och frihet. Hon arbetade inom FN och för de mänskliga rättigheterna (som säger ”live together in brotherhood”). Ändrades först 1993. Sedan har FN arbetat aktivt med detta, bl. a. i rapporter från UNIFEM.  Vad har då hänt med resolutionen 1325? Försvarsministern tog upp frågan och menade att om vi vill ha fred så måste vi använda kvinnorna. Sant, men detta kan missbrukas. Men resolutionen talar också om hur man ska kunna förhindra krig, något som vi nu fokuserar på.

Gerd Johnsson. Några områden:

NGO måste förändra synen på vad utmaningen är. I Afghanistan och Irak tror man bara på militära lösningar. Men de måste också vara politiska.
Resolutionen 13.25 har sina rötter i Beijing-konferensen. En parallell process pågår i internationella krigsdomstolen mot våldtäkter. Det är värre straff på att våldta i krig än i fred!  Det finns en risk att vi använder resolutionen som ett alibi för att inte lägga jämställdhetsaspekter.
Hillary Clinton talar nu om att säkerhetspolitiken fokuserar på säkerhet och utveckling. Av de internationella fonderna för utveckling satsas 1500 miljarder dollar på krig, 120 miljarder dollar på säkerhet och utveckling. Iran och Afghanistan får ungefär en tredjedel av detta. Ändå har de den högsta dödligheten vid förlossningar i världen. Kvinnorna kallas förrädare. Hur kan kvinnor få legitimitet som representanter i förhandlingarna?

Amineh berättade om sittarbete för kvinnor i krig. Hon befann sig själv i krig från hon var 6 till hon var 20 år. Har nu rest mycket i världen, men funnit få kvinnor som känner till FN-resolutionen. De har inte förtroende för dem som kommer utifrån. Skulle vilja har ytterligare en resolution, som tillåter kvinnor att delta i fredsarbetet. I Carl Bildts 225 uttalanden finns ingenting om kvinnorna. Till Irak, Afghanistan etc. sänder man män som talespersoner för de flesta organisationer.  Låt kvinnorna föra denna talan och delta i fredsprocessen!

I Palestina satsar man t.ex. på utbildningen av männen.  Även här i Sverige frågar man inte efter kvinnornas erfarenheter från krigföring. Om vi inte själva är medvetna om detta, kommer vi inte att klara av att föra fram frågorna.

Hur kan vi gå vidare? Kerstin berättade från Jordanien där kvinnorna sa att de västerländska kvinorna givit upp genom att hänvisa till kulturskillnaderna. Vi måste skicka kvinnor, i alla sammanhang! Ett exempel i Kosovo: kvinnorna fick lära sig köra traktor och sköta jordbruket när männen hade försvunnit

Gerd: Tillgång till fonder är viktigt. Kvinnor måste involveras att sedan måste det vara jämställdhetscheck på hur de används. I oktober fyller resolution 13:25 tio år och det är att bra tillfälle att ta upp och värdera den.

Mahila: Neo-liberalismen förklär sig. Forskning om post-conflict” länder visar att man skapar förutsättningar för krig genom den ekonomiska politiken. Har visat sig att tex Världsbanken i 30 år bidragit till förutsättningar för krig. Detta kallas för ”fredsbyggande”. Vi vill skapa öppenhet men vi kommer inte in i krigssystemet.

Amineh: Vi borde ha en jämställdhetsrådgivare till statsministern och alla ministrar.

En fråga ställdes om minskningen och förskjutningarna idet svenska biståndet, som drabbat NGO:s och nu används för t ex de svenska trupperna i Afghanistan.

Gerd menade att regeringen har fokuserat på jämställdhetsfrågor, men det har inte åtföljts av pengar.  Sverige har fortfarande ett stort bistånd, men det har varit nedskärningar.

Amineh: biståndspengar ska nu även användas till utländska studenter i Sverige, så det går helt enkelt till de rikas barn. Vår ”insats” i Afganistan befäster  taliban-regimen menade  t ex en parlamentsledamot som besökte den svenska riksdagen, Malalai Juya.

Ann Mari Engel

* * *

Vi vill tacka alla lyssnare och deltagare för mycket lyckade arrangemang med en rad viktiga frågor som har aktualiserats och debatterats.

Ett särskilt tack går naturligtvis också till alla de organisationer vi samarbetat med för att skapa bredd, kunskap och möjligheter i förberedelser och arrangemang. I detta samarbete har Alternativveckan, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Vänsterns internationella forum, ABF Gotland , UNIFEM, Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, Riksdagens tvärpolitiska nätverk mot våld och förtryck i hederns namn, V-kvinnor i Norrtbotten och Sveriges Kvinnolobby ingått.

Rapport sammanställd av Ekim Caglar & Ann Mari Engel.

Program Alternativveckan 9 juli

Seminarium kl 10:30 – 12:30:
2-årsregeln Fokus på kvinnans asylskäl
Inledning av Christina Folke från Roks och Amineh Kakabaveh riksdagsledamot (V) och ordförande i Varken hora eller kuvad. Paneldebatt med Anne Ludvigsson riksdagsledamot (S), Helena Bargholtz riksdagsledamot (FP) och Bodil Ceballos (MP), Stephanie Thögersen, Sveriges Kvinnolobby och Inger Stark, fullmäktigeledamot och ansvarig för skolfrågor i Stockholm, arbetat länge med frågor som rör genuspedagogik och hedersrelaterat våld

Seminarium kl 14:00 – 15:45:
Feminism utifrån ett antirasistiskt och globalt perspektiv – NGO:s roll i biståndsarbete med fokus på kvinnor
Deltagare: En av de mest kända debattörerna och föreläsarna på teman kön, krig, imperialism och feminism från Kanada är Maliha Chishti, fil. dr. vid universitetet i Toronto. Hon är också verksam med föreläsningar och annat praktiskt arbete utomlands med inriktning på kriget mot terrorn och situationen i Irak och Afghanistan. Men framförallt är hon vår särskilt inbjudna internationelle gäst till seminariet. Gudrun Tibbe Tiberg, Kvinnor för Fred och Feministiskt initiativ och Gerd Johnsson-Latham som arbetat länge med internationella jämställdhetsfrågor på UD och varit ordförande i Kvinna till Kvinna.
Samtalsledare: Ann-Margarethe Livh oppositionsborgarråd (V) och ordförande i Vänsterns internationella forum (VIF) och Anne Ludvigsson

Seminarium 16:00 – 17:45:
Kvinnor i krig
Maliha Chishti, Amineh Kakabaveh (ordf. VHEK och med erfarenhet från krig), Kerstin Grebäck (Internationell ordförande i Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet), Gerd Johnsson-Latham, samt en representant från Kvinna till Kvinna.
Samtalsledare: Ekim Caglar projektansvarig VHEK, statsvetare och frilansjournalist och Ann-Margarethe Livh

Middag, diskussion och mingel från kl 18:00

Datum och plats:9 juli 2010
S:t Hansskolan, S:t Hansgatan 32, Visby

Arrangörer:Alternativveckan, Varken hora eller kuvad, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Vänsterns internationella forum, ABF Gotland , UNIFEM, Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, Riksdagens tvärpolitiska nätverk mot våld och förtryck i hederns namn, V-kvinnor i Norrtbotten, Sveriges Kvinnolobby

Kontaktpersoner:
Amineh Kakabaveh 076-130 1236
Ekim Caglar, 076-082 1935 –
varkenhoraellerkuvad@gmail.com
www.varkenhoraellerkuvad.se

Risk för nya bränder

Kom och tänd ett ljus för Pela!
Hur ska Alliansen/RödGröna förebygga hedersrelaterat förtryck i Sverige?
Manifestation med musik, tal och blommor

Tid: Onsdagen den 23 juni-2010, kl. 18-19

Plats: Sergels Torg, Stockholm

Demonstration i Stockholm mot hedersrelaterat våld

* Talarlista:
Bayan Nasih – hälsar alla hjärtligt välkomna och håller i manifestationen
Inger Stark – styrelseledamot GAPF Riksföreningen
Sedika Mohammadi – Iranska Kvinnors Kamp för Frihet
Bibbi Steinertz – Kvinnor för Fred
Birgitta Ohlsson – EU-minister
Veronica Palm – Riksdagsledamot (S)
Désirée Pethrus Engström – Riksdagsledamot (KD)
Amineh Kakabawa – Riksdagsledamot (V)
Hillevi Engström – Riksdagsledamot (M)

* Livemusik och sång framförs av sångaren Jan Hammarlund

11 år efter hedersmordet på Pela får fortfarande var fjärde flicka inte ha pojkvän och hon
måste vara oskuld när hon gifter sig. Var sjätte tvingas bli bortgift med någon som hon inte
själv har fått välja. 8 500 är i riskzonen för att tvingas till tvångsäktenskap, 70 000 är oroliga för att giftas bort mot sin vilja. Tio procent får inte lära sig simma eller följa med på klassresor.

Pratar vi om någon diktaturstat känd för sina förtryckande fasoner? Nej, vi talar om Sverige och den senaste släppta rapporten från Ungdomsstyrelsen om hedersvåld i Sverige
och vår huvudstad Stockholm. Sverige är inte unikt i sammanhanget – det ser likadant ut i hela Europa.

Kontaktperson: Inger Stark, tele: 0706-19 41 24

ALLA är hjärtligt välkomna

Arrangör:
Glöm Aldrig Pela och Fadime Riksföreningen med stöd av Ungdomsstyrelsen

Medarrangörer:
Barnen Först, Kvinnor för Fred, Alma Europa, Kulturella Föreningen för Kurder
i Sverige, Varken Hora Eller Kuvad, Iranska Flyktingars Riksorganisation,
Iranska Kvinnors Kamp för Frihet

En av vårens höjdpunkter för våra likasinnade är annars Feministiskt forum. VHEK fanns med på plats med bokbord och arrangerade dessutom ett välbesökt seminarium under rubriken Kvinnor i kläm mellan religion och kultur. Vi vill tacka alla besökare och medarrangörer för en peppande dag den 24 april!

Förutom detta har enstaka föreläsningar och workshops kring Respektguiden och VHEK hållits två gånger i Sundsvall, 2 maj för kvinnojouren på orten och den 20 maj för lokala politiker. Föreningen har dessutom presenterat Respektguiden på Tullinge gymnasiums bibliotek där uppskattningsvis ett hundratal elever lyssnade till varför det finns ett behov av att diskutera vad begreppen respekt, rasism och jämställdhet egentligen betyder. Amineh har under denna period även varit i Umeå och besökt skolor under maj månad för att föreläsa, där även Tv4 fann arrangemanget intressant vilket resulterade i ett inslag på nyheterna.

Ett av våra närmare samarbeten under de senaste månaderna har varit med Svensk-Somaliska Ungdomsförbundet. Vid två tillfällen, senast den 11 maj, har vi haft flera grupper med ungdomar i workshops i ämnena demokrati, jämställdhet och respekt. Återkommande har även vår serie med workshops på Rodengymnasiet i Norrtälje varit. Vid fem olika workshopsessioner har vi träffat flera klasser från gymnasiets IVIK-klasser. Således har vi geografiskt sett breddat vårt område och förhoppningsvis bidragit till att en utveckling rörande integration och jämställdhet går i positiv riktning i kommuner där problemet inte tas upp tillräckligt av politiker. Av våra egna arrangemang märks även ett fortsatt samarbete med MIRA-projektet i Huddinge, där vi ännu en gång hållit en föreläsning om jämställdhet, det svenska samhället och allmänt om hur det är att aktivera sig i föreningsliv för nyanlända. Bland våra återkommande aktiviteter finns även vårt deltagande som sakkunniga i Riksdagens tvärpolitiska nätverk mot förtryck och diskriminering i hederns namn och i Rädda barnens Stockholmsdistrikts temagrupp mot hedersförtryck.

Bland övriga aktiviteter märks en dag med workshops och föreläsningar vid Röda Korsets Folkhögskola i Vårberg samt Aminehs deltagande i en paneldebatt på ABF-huset om tvåårsregeln. Dessutom höll VHEK bokbord under Vänsterpartiets kongress 7-9 maj i Gävle.

Tyvärr vill vi även poängtera att det precis som förr har varit många kvinnor som hört av sig till oss i brist på alternativ i form av lediga kvinno- och tjejjourer. Vi vill passa på att informera om att vi just nu arbetar på att kunna ordna en telefonlinje för att bättre kunna finnas tillgängliga vid behov.

Den kanske största förändringen från tidigare månader är att vi nu äntligen har kommit igång med våra utannonserade skrivarkurser. En handfull yngre tjejer är just nu med i en kurs med regelbundna träffar där vi går igenom grundläggande journalistik och olika sätt att med skrift göra sig hörda i samhället. Till detta har vi anlitat en journalist utanför föreningen för att kunna bidra med så mycket kunnande som möjligt.  En av träffarna ägde rum den 8 juni och var uppskattad av deltagarna. När denna kursomgång slutar i juli räknar vi med att dra igång nästa grupp skrivsugna ungdomar.

Bland våra kommande aktiviteter märks främst vårt deltagande under politikerveckan i Almedalen på Gotland. Precis som tidigare kommer vi tillsammans med Alternativa Politikerveckan anordna seminarier där även organisationer som ABF Gotland och Vänsterns Internationella Forum samarrangerar. Under tema fattigdom håller vi tre seminarier den 9 juli på St. Hansskolan i centrala Visby. Ämnen som behandlas i våra arrangemang är tvåårsregeln, biståndets roll för jämställdheten och kvinnors utsatta position i krigssituationer.  För mer info, besök gärna vår hemsida eller kontakta oss via mail eller telefon.

Allra sist vill vi dessutom informera om ett beslut som tagits av föreningens styrelse. För att underlätta för ungdomar att engagera sig i föreningen har medlemsavgiften bestäms bli den symboliska summan fem kronor per år. I övrigt kostar det fortfarande 100 kronor för övriga. Se www.varkenhoraellerkuvad.se för mer information!

Med det vill vi passa på att önska er en trevlig sommar med förhoppningar om att vi ses vid våra arrangemang.

Varma hälsningar från styrelsen genom
Amineh Kakabaveh, ordförande
Ekim Caglar, projektansvarig och sekreterare